Räckvidd eller laddhastighet? Så väljer du rätt elbil

Varför 10–80 % är det mått som räknas

Snabbladdningstider anges nästan alltid som tiden från 10 till 80 % laddning, och det är ingen slump. När batteriet närmar sig fullt måste laddeffekten dras ned kraftigt för att skydda cellerna, så de sista 20 % kan ta nästan lika lång tid som hela spannet dessförinnan. På långresa laddar du därför sällan till 100 % – det är snabbare att stanna oftare och ladda kortare intervall i det snabba spannet.

Det betyder också att en bil som läser ut samma toppeffekt som en annan kan vara klart långsammare i praktiken, om den bara håller toppen en kort stund.

Laddkurvan slår toppeffekten

Toppeffekten – det högsta kW-talet bilen kan ta emot – är den siffra som syns i annonsen, men den säger lite om verklig stopptid. Det som avgör är laddkurvan: hur många kW bilen faktiskt håller över hela 10–80-spannet. En bil som toppar lägre men håller en jämn, hög kurva kan vara snabbare från stolpe till väg än en bil som blinkar till på en hög toppsiffra och sedan faller.

Slutsatsen: när du jämför två bilar för långresa, fråga efter laddtiden 10–80 % i minuter, inte bara toppeffekten i kW. Lägg också märke till att ett kallt batteri laddar långsammare tills det värmts upp – därför hjälper förkonditionering inför ett laddstopp, vilket beskrivs i guiden om WLTP och vinterräckvidd.

När räckvidd vinner

Räckvidd är den egenskap som minskar hur ofta du över huvud taget behöver ladda. Den väger tyngst när:

• Du saknar hemmaladdning. Varje laddning blir ett aktivt stopp, så ju längre bilen går mellan dem desto mindre styr laddandet din vardag.
• Du kör långa dagliga sträckor. En lång pendling vill helst klaras på en laddning, gärna med vintermarginal kvar.
• Du vill ha så få laddstopp som möjligt. Bor du där laddinfrastrukturen är glesare, eller kör med last och i kyla, är extra verklig räckvidd ren trygghet.

När laddhastighet vinner

Laddhastighet är egenskapen som kortar de stopp du ändå måste göra. Den väger tyngst när:

• Du gör långresor ofta. Kör du regelbundet sträckor som kräver ett eller flera laddstopp blir varje sparad minut vid stolpen verklig tidsvinst.
• Du kan ladda hemma till vardags. Då börjar du varje dag fulladdad och behöver snabbladdning främst på de långa resorna – inte i vardagen.
• Tid vid stolpen är en arbetskostnad. På tjänsteresor är väntan ren förlorad arbetstid, och en snabb laddkurva betalar sig direkt.

Välj utifrån ditt körmönster

Matrisen nedan sammanfattar de vanligaste kombinationerna. Hitta den rad som liknar din vardag mest, så ser du vilken egenskap du bör luta åt.

Två körprofiler – samma fråga, olika svar

Tänk dig en resa på 60 mil (600 km) och två förare med olika vardag. Talen är förenklade och illustrativa, men de visar varför samma bil kan vara rätt för den ena och fel för den andra.

Pendlaren med hemmaladdning. Kör 4–5 mil om dagen och laddar hemma varje natt. I praktiken börjar varje dag fulladdad, så vardagen kräver knappt någon publik laddning alls. För den här föraren spelar det nästan ingen roll om bilen har 45 eller 55 mils räckvidd – den långresa som görs någon gång i månaden avgörs i stället av hur snabbt bilen tar sig från 10 till 80 %. Här vinner en bra laddkurva över ytterligare några mil på pappret.

Föraren utan hemmaladdning som kör mycket. Saknar laddbox hemma och kör långt flera dagar i veckan. Varje extra mil räckvidd betyder en publik laddning mindre, och färre laddstopp i veckan är värt mer än att varje enskilt stopp är några minuter kortare. Här vinner räckvidd, så att laddandet inte styr hela vardagen.

Slutsatsen: börja alltid i hur du laddar och hur långt du faktiskt kör innan du jämför två bilars siffror. När du har din profil klar kan du sortera bilar efter rätt egenskap i jämförelsen.