Hur lång tid tar en resa med elbil?
Med elbil är restiden körtiden plus tiden vid laddaren. Körtiden är densamma som med en bensinbil, men hur många laddstopp som behövs och hur långa de blir skiljer mycket mellan bilarna. Två bilar med ungefär samma räckvidd kan få helt olika restid på en lång resa, eftersom den ena laddar snabbt hela vägen upp till 60–70 procent medan den andra tappar effekt redan efter halva batteriet.
Kalkylen ovan räknar ut förbrukningen för resan, var du behöver ladda och hur länge, och lägger ihop allt till en total restid. Du kan jämföra upp till tre bilar på samma sträcka, till exempel förmånsbilarna du väljer mellan, och se skillnaden både sommar och vinter.
Exempel: Stockholm–Göteborg
Stockholm–Göteborg är 471 km och tar ungefär 5 timmar och 45 minuter att köra utan pauser. Med en Tesla Model Y Long Range AWD Launch Series (2025), start på 90 procent och normalt körsätt blir förbrukningen 19,2 kWh/100 km på sommaren. Det ger ett laddstopp och en total restid på cirka 6 timmar och 2 minuter. En normal vinter stiger förbrukningen till 20,5 kWh/100 km, vilket ger ett laddstopp och cirka 20 minuter vid laddaren.
Så räknar kalkylen
- Förbrukning: utgångspunkten är bilens genomsnittliga förbrukning i milt väder. Körsättet lägger på 5 procent (lugnt), 15 procent (normalt) eller 30 procent (snabbt), eftersom luftmotståndet växer snabbt med farten.
- Vinter: förbrukningen räknas upp med samma vinterfaktorer som i jämförelsen, från Motors och NAF:s räckviddstester. Räckvidden går från WLTP × 0,85 i milt väder till bilens vinterestimat, och förbrukningen ökar lika mycket. Finns ingen faktor för modellen används märket eller genomsnittet för alla testade bilar.
- Laddning: laddtiden räknas fram ur bilens laddkurva, alltså vilken effekt bilen tar emot vid varje laddnivå, begränsad av laddarens högsta effekt. Varje stopp får 5 minuter extra för att parkera och koppla in.
- Laddstopp: bilen kör tills den når den lägsta laddnivån du valt. Energin som fattas fördelas lika på stoppen, och kalkylen väljer det antal stopp som ger kortast total tid. Ibland är två korta stopp i kurvans snabba del snabbare än ett långt stopp upp mot 90 procent.
Laddkurvan avgör mer än batteriets storlek
Högsta laddeffekt står i varje broschyr, men den håller sällan länge. De flesta bilar laddar snabbast mellan 10 och 50–60 procent och saktar sedan in. Därför lönar det sig nästan alltid att komma fram till laddaren med låg laddnivå och åka vidare innan laddningen blir långsam. En bil med 800-voltssystem och platt kurva kan vinna en halvtimme på en lång resa mot en bil med större batteri men brantare kurva. Läs mer i guiden om räckvidd eller laddhastighet.
812 av 1 152 bilar i kalkylen har en uppmätt laddkurva. Övriga har en standardkurva som utgår från bilens högsta laddeffekt; de är märkta i resultatet, och siffrorna är då mer osäkra.
Vad kalkylen inte räknar med
Kalkylen antar att det finns en snabbladdare där bilen behöver ladda. Längs de stora vägarna stämmer det oftast, men i glesbygd och fjällen kan du behöva ladda tidigare än kalkylen visar. Den räknar inte heller med att laddningen går långsammare med kallt batteri, med köer vid laddaren, med pauser för mat eller med backar, vind och tung last. Se resultatet som en jämförelse mellan bilar, inte som en färdplan. För själva resan behöver du en ruttplanerare med aktuella laddstationer.
Hur räckvidden påverkas av kyla förklaras i guiden om WLTP och vinterräckvidd. Vill du se vad bilarna kostar som förmånsbil finns de i jämförelsen och i förmånsbilskalkylatorn.